Vilken dag!
Väckning vid kvart i sju och frukost på rummet. Solkärmsinsmörjning och var sin Resorb innan vi gick ner till hamnen och ombord på katamaranen som skulle föra oss ut till Stora Barriärrevet. Båten avgick klockan nio och på vägen fick vi en mängd information om olika tillägg såsom provdyk, snorkelsafari och helikopterlyft. Vädret var sådär, lite blåsigt, mulet och någon regnskur. Det gick stundtals en del sjö så flera på båten blev sjösjuka men vi hade inga problem med det.
Vid halv elva var vi framme vid plattformen där vi skulle vara i fem timmar. Nu hade solen kommit fram och vädret kändes genast mycket bättre. Vi hyrde Stingersuits som är lycradräkter som skyddar mot farliga maneter och försåg oss med snorklingsutrustning. Färdiga för snorkling såg vi så här snygga ut:
Vi gav oss ut på revet för att testa med barnen och det fungerade över förväntan. De klarade sig utmärkt i vattnet och tyckte det var hur kul som helst. Det var en del vågor så det var inte helt idealiska förhållanden men helt OK. Revet var jättefint men vi upplevde att det var lite lite med fisk. Vår minnesbild av när vi snorklade i Röda havet var att det var mer fisk där.
På Marine World (som de kallar stället) har de en “husfisk” som är en ca. en meter lång Napoleon-fisk. De har en fotograf i vattnet som ständigt lockar upp den till ytan för fotografering tillsammans med snorklare. Klart att alla vill köpa en bild (dyrt) när de klappar en så stor fisk . De första två bilderna är tagna av fotografen och den tredje bilden har vi tagit själva. Det är lite skillnad på färgerna
Det var inte helt enkelt att få till bra bilder under vattnet och det kräver mer träning, både för stillbilder och film. Framförallt Niklas tog många bilder och de flesta blev ganska dåliga men några blev OK.
Innan vi visste ordet av så var klockan halv ett och det var dags att gå upp och äta lunch för att hinna med den sista “ubåten” så skulle gå klockan halv två. Lunch ingick och bestod av en god buffé som innehöll saker som kycklingklubbor, sushi (maki), lasagne, potatissallad och skivat kött. Mycket gott.
Kvart över ett så matade de fiskarna och det var kul att se för det lockade dit lite fler större fiskar, men tyvärr var vi inte förberedda så vi var inte i vattnet. Vi tänkte ju ta “ubåten” halv två. När vi gick dit efter matningen så var det lång kö. Det visade sig att det fick plats 28 stycken i båten och vi var på plats 29-32. Otur. De lovade dock att köra en extra tur halvtimme senare så vi slängde på oss dräkterna igen och snorklade en stund till innan vi åkte.
“Ubåten” är ingen riktig ubåt men man sitter ner under vattnet och tittar ut genom fönster på sidorna. Den körde bort till andra delar på revet men sikten från båten var mycket sämre än när man snorklade så det var en liten besvikelse men kul att ha provat eftersom det ändå ingick.
Vi fortsatte med snorkling ända fram tills klockan tre då det var dags att gå upp ur vatten och förbereda hemfärd. Vi provar också att publicera en av de filmsnuttar som Niklas tog, även om den inte särskilt bra speglar den fina upplevelsen. Ebba har röd/gul flytväst och gula fenor, Adam har svart/gul flytväst och blå fenor och Elisabeth har svart dräkt.
På båten tillbaka till Cairns kunde vi kolla på alla bilder som fotografen tagit och det var flera bra på oss och vi köpte två stycken för $15/st.
Vilken dag det blev. Ganska dyr utflykt men mycket lyckat. Väldigt roligt att det gick så bra för barnen att snorkla så att vi kunde var i vattnet tillsammans i princip hela tiden. Vi kommer definitivt försöka få in lite mer snorkling på denna resan.
På vägen tillbaka till hotellet åt vi Pasta Carbonara. Vi hann även tvätta en tvätt med kläder innan läggdags. Alla var ganska trötta efter den långa dagen och barnen somnade snabbt. Niklas satt uppe lite längre och bloggade.
Åh wow så häftigt. Vilken cool upplevelse och shit vad snygga ni var i era dräkter, speciellt Adam och Ebba.
Det skall bli riktigt roligt att få se videosnutten, för att få se det hela “live”.
Så kul att få följa er spännande resa och jag gläds mycket att halvtid nu är passerat och det bara är 4 veckor och 2 dagar kvar :-).
Här hemma är det riktigt ruskigt och regnigt, men ingen snö än tyvärr.
*kramar i massor*
[…] Post navigation ← Previous […]
Fantastiska bilder och blogg från hela resan. Det glädjer oss att ni har det så bra.
Bäst av allt är att vi kan talas vid. Nu är det bara 4 veckor och ca 40 timmar kvar tills vi ses igen och kan krama om er.
Massor med kramar från mormor & morfar