Dag 53: Resa till Koh Lipe

YK hade hjälpt oss att boka en pålitlig taxichaufför för resan till flygplatsen och vi blev upphämtade kl 8. En timma senare var vi incheckade och klara på planet som skulle ta oss till Langkawi. Vi hann ta en fika och testa massagestolar innan det var dags att gå på planet.

YK hjälpte oss att skicka hem en låda med jeans och tjocka skor från Malaysia och vi lämnade barnvagnen på hotellet så nu är vår packning minimerad .

På Langkawi, en ö på malaysiska västkusten, tog vi taxi till Telaga Terminal, en liten hamn där man kan en färja till Koh Lipe, en ö längst i sydväst i Thailands övärld, bland annat till Koh Lipe. Vi checkade in och åt lite lunch på KFC innan båten gick vid 14.30.

Färjan visade sig vara en snabbgående motorbåt med tre utombordsmotorer på 225 HK styck, plats för 24 passagerare och en marchfart på drygt 30 knop. Vi avverkade resan till Koh Lipe på 50 minuter.

Båten kunde inte ta sig enda in till stranden utan vi fick byta till en longtail båt den sista biten till Pataya Beach. En lång sandstrand och klarblått vatten mötte oss på Koh Lipe där det till att börja med blev en del väntan på stämpling av pass och på en transport som skulle ta oss tvärs över ön till vår resort, som ligger vid Sunrise Beach.

Transporten visade sig vara en pickup där man satt på bänkar på flaket. Lite skumpigt men helt ok.

Det är en hel del svenskar på denna ö. Av de ca 25 passagerarna på båten idag var vi 10 svenskar. Vi fick en fin nybyggd tvåvånings familjebungalow en bit upp på berget, vilket innebär att det är nerför till havet och uppför till bungalowen. Det märktes när vi hade varit nere och tagit oss ett dopp i havet. Man var minst lika svettig när man kom upp igen.

Vi duschade och bestämde oss för middag på resortens restaurang. Vi fick god mat och dryck medan solen gick ner i havet. Härligt!

Det blev en spelstund innan vi alla stupade i säng vid 8 tiden. Lisa passade på att blogga ikapp när de övriga somnat. Vi har tillgång till internet i receptionen så vi kommer förhoppningsvis att kunna hålla igång vårt bloggande dessa dagar.