Klockan väckte oss 05:45 den sista (och långa dagen) på vår resa runt jorden. Hemma i Sverige var det fortfarande torsdag en kvart till och vi var beräknade att landa på Landvetter ca. 17 timmar senare.

En halvtimma senare hade vi checkat ut och packat in oss i taxin. Det var inte så mycket trafik så klockan sju var vi på flygplatsen, drygt två timmar innan avgång.

Vi hade checkat in dagen innan och efter en del meckande lyckats skriva ut våra boardingpass på hotellet. Det ger en viss trygghet att vara incheckade men vet inte om det är en falsk trygghet eller ej. Dessutom brukar man spara tid på flygplatsen eftersom man bara behöver lämna av väskorna. När vi kom till Finnairs bagageinlämning var det kanske fyra-fem före oss. Kön till incheckningen var jättelång och det kändes bra att vara incheckad. Denna känsla byttes till en stor irritation för det var drygt 10 incheckningsdiskar som effektivt betade av kön medan bagageinlämningen bara bestod av en disk och det tog hur lång tid som helst. Det hade gått mycket fortare om vi inte hade checkat in online. Dåligt Finnair!

Säkerhetskontrollen och passkontrollen ut ur Thailand gick bra men vi kände oss lite stressade för att hinna äta frukost. Vi hittade ett OK ställe som serverade goda varma bagles. Där vi lyckades göra slut på våra sista Baht.

Vi hann också ta en tur till taxfree-shopen och valde ut en flaska whisky och en flaska champagne. När vi skulle betala och de hörde att vi skulle byta i Helsingfors så sa de att det inte gick och lite snopna fick vi ställa tillbaka flaskorna.

Vi bordade vårt plan i god tid men lastningen av väskorna tog lång tid och något försenade lämnade vi Bangkok. Piloten lovade dock att vi skulle flyga in förseningen och landa i tid. Skönt eftersom vi bara hade 40 minuter på oss att byta i Helsingfors.

Flygningen flöt på bra. Alla utom Adam lyckades sova en stund. Det dåliga var att det var väldigt långt mellan de två måltiderna och därimellan serverades ingenting. Man kunde endast köpa!! chips och nötter. Mindre bra.

När vi kom in mot Helsingfors så fick vi reda på att det snöande. Av någon anledning blev det också en förändring i vilket håll vi skulle landa på och vi fick flyga en extra sväng och landade ca. 15 minuter försenat. Stressigt. Dessutom jättelång kö till säkerhetskontrollen som vi var tvungna att passera. Vi skulle lyfta 16.00 (lokal tid) och först tio minuter innan kom vi igenom säkerhetskontrollen. Nu återstod passkontrollen men där var det sådan tur var inte så lång kö. Vi sprang sista biten och nästan exakt klockan fyra kunde vi sätta oss på planet. Skönt!

Av olika anledningar (försenade väskor, vädret) blev vi tyvärr försenade med en timme och först klockan fem (lokal tid) lyfte vi mot Göteborg. Den elfte och sista flygningen på vår resa hade inletts. Inga konstigheter och en dryg timme senare, 17.15, landade vi på Landvetter.

En välkomstkommitté bestående av Britta, Sven, Leif, Karin, Maggi, Joel, Anders, Kristina, Lukas, Johannes och Emma mötte oss på Landvetter. Härligt!

Klockan sju kom vi hem till Stenhuggarevägen 9 efter att ha varit hemifrån i drygt 61 dagar, eller 1474 timmar.

En fantastik resa har kommit till sitt slut. Vi är otroligt många minnen och erfarenheter rikare. Nu har vi ett par dagar på oss på att förbereda oss för vardagen. Det känns lite konstigt men samtidigt är det skönt att vara hemma igen.

Vi gick upp vid åtta och gick ner till frukosten. Vi kunde snabbt konstatera att detta var den bästa frukostbuffén på denna resan. Mums! Yoghurt med flingor, omelett, nybakt bröd, ost, skinka. Precis som det skall vara.

Därefter gav vi oss ut för att se det som måste ses i Bangkok. Vi tog SkyTrain ner till floden och hoppade sedan på flodexpressen, ungefär som Älvsnabben. Tyvärr var det väldigt fullt så vi fick ingen plats vid kanten utan fick stå i mitten.

Vi gick av vid Wat Pho och gick in i tempelområdet. Hur många gyllene Buddor som helst och flera olika tempel. Vi gick in i tre olika tempel. I det ena kunde man köpa ett kit med et ljus, tre rökelsestavar och ett litet ark bladguld att sätta på en Budda-staty.

Huvudattraktionen är det enorma liggande Budda-statyn. Häftig!

Därefter ville vi gå in på Grand Palace för att se Smaragd-buddan. Vi gick 1 km runt palatsområden för ingången är på andra sidan. Väl där blev vi bortmotade från varje ingång och hänvisade längre bort. Ingen kunde någon engelska utan alla soldater bara pekade. Vi trodde att ingången blivit flyttad eller nåt men när vi gått ett helt varv utan att komma in var vi mycket frustrerade. Vi gick återigen upp till ingången och nu såg vi en liten lapp där det stod att palatset var stängt. Vi har läst att palatset alltid är öppet och om någon säger något annat så är det bara lur. Nu stod det att kungen skulle byta mantel på budda-statyn och vi hade tidigare läst att han gör det tre gånger per år. Varför just idag! Det stod också att man kunde gå in gratis genom en annan igång och komma åt endast smaragd-buddans tempel. Vi gick dit (där hade vi också passerat en gång förut) och försökte komma in. Återigen stoppade och nu sa de “Three o’clock”. Klockan var ett och vi orkade inte vänta två timmar på det så efter 3 km runt muren så skippade vi Grand Palace och smaragd-buddan. Det får vi ta nästa gång.

Vi gick istället till Golden Mountain och tog en kanal-båt tillbaks till Siam Square.

Väl där åt vi en snabb lunch på Au Bon Pain på MBK, ett stor shopping-centre med bl.a. massor av kopior. Sedan var det shopping för hela slanten. Vi började med att köpa ett par extra väskor och sedan gick Niklas, Adam och Ebba hem till hotellet och tog ett bad i poolen. Elisabeth fortsatte med shopping och sedan träffades vi på Siam Paragon och åt middag.

Middag blev Sushi på Kabuki. En lite finare japansk restaurang. Mycket trevligt och en bra avslutning på resan. Elisabeth stannade kvar en stund på Paragon och testade shoppingen medan Niklas, Adam och Ebba gick till hotellet för att lägga sig. Butikerna på Paragon hade ungefär samma priser som hemma så Elisabeth kom tillbaka strax efter.

Vi packade, checkade in, beställde taxi och bloggade. Klockan står på kvart i sex och snart påbörjar vi sista etappen på vår resa runt jorden.

Vi vaknade till en underbar morgon och ett strålande solsken. Det hade varit perfekt med ett morgondopp men badkläderna var redan packade.

Packning kvällen innan hade varit ovanligt noggrann eftersom vi endast hade köpt till två incheckade väskor på vardera 20 kg. Detta hade vi klarat av och dessutom vägde inget handbagage mer än 7 kg .

Vi åt en härlig frukost på Bulone Resort innan det var dags att hoppa på longtail-båten klockan nio. Halv tio lämnade sedan speedboat:en planenligt Koh Bulon och vi närmade oss snabbt fastlandet. Tack Claes Bengtson för det tipset om Bulone.

Väl framme på fastlandet väntade en taxi som överraskande nog hade tre säkerhetsbälten, vilket var åtminstone två mer än väntat. Tyvärr fick Elisabeth klara sig utan. Färden gick med hög fart inåt landet förbi mängder av gummiträdsplantager. Resan som var beräknad till två timmar tog bara en och en halv .

Vi hade checkat in redan innan vi lämnade Sverige så vi behövde bara lämna in väskorna. Detta gick smidigt. De ena vägde 20,0 och den andra 20,8. Därefter tog vi en lunch innan vi gick genom säkerhetskontrollen. Planet var en halvtimme försenat och vi landande på Don Muang strax efter fyra.

Det var en lång taxikö och vi fick vänta drygt en halvtimme på taxi. Systemet var att man först fick tala om vart man skulle sedan skrev de en lapp till taxichauffören på Thai. Tyvärr lyckade tanten inte skriva tillräckligt tydligt så chaffisen hade ingen aning om vart vi skulle. Han körde mot stan och så fick vi ringa till hotellet som fick förklara för honom var vi skulle. Efter oerhört långsamma köer på slutet så kom vi slutligen fram till hotellet strax innan sex.

Vi bor på Novotel på Siam Square, ett jättefint hotell väldigt nära all shopping. Tack så mycket Susanne Lundström för det tipset (som också tipsade oss om Koh Lipe). Efter att ha lagt upp väskorna på rummet gav vi oss genast ut på stan. En snabb middag på McDonalds innan vi tog SkyTrain ner till Silom. Det visade sig vara något firande ner vid floden så det första tåget kom vi inte med och sedan fick vi stå hopträngda som sillar, men vi kom fram.

Vi gick till Silom Village och butiken Jinnys som Cilla Olofsson hade tipsat om. Tack snälla Cilla. Vi frågade efter den större butiken (med lägre priser och större sortiment) och efter att butiksbiträdet ringt och kollat fick vi komma dit, även om den egentligen bara var avsedd för flygpersonal. Den andra butiken finns bakom en helt anonym dörr på en bakgata några hundra meter bort. Hur hemligt som helst . Alla väskor går att få med och utan Mulberry-logotyp. Ingen prisskillnad! För Elisabeth var det som julafton. Vi passade också på att köpa några julklappar.

Vi tog en taxi hem. Det var billigare än SkyTrain (14 kr mot 18 kr) och avslutade dagen med att testa hotellets pool.

Det regnade under natten men när vi vaknade var det fint väder, om än något mulet. Vi åt frukost på Marina Resort eftersom restaurangen på Bulone Resort fortfarande var stängd. Frukosten var mycket god och nästa halva priset mot Bulone.

Efter frukost hyrde Adam och Niklas en kajak, 200 Baht för en halvdag. De tänkte nog att det var lite långt att paddla runt ön och började med att kolla viken intill där den riktiga byn ligger. Det flöt emellertid på så bra att de fortsatte en vik till och sedan såg de White Rock, en kippa utanför södra udden på ön, en bit bort och satsade på att paddla runt. Det gick alldeles utmärkt och tog bara en dryg timme. En mycket trevlig tur där man såg flera intressanta sidor av ön såsom grottor och hög klippor. Adam har blivit väldigt duktig på att paddla.

Elisabeth och Ebba hängde på stranden med de andra tjejerna och badade och lekte. När Niklas och Adam kom tillbaka så testade även de på att paddla lite kajak.

Vi tolv var det dags för lunch och vi gick återigen till Marina Resort. Elisabeth, Adam och Ebba säkrade och tog Pasta Carbonara medan Niklas testade friterade räkor. Mycket gott även denna gång.

Efter lunch stannade vi till på öns fotbollsplan och testade Adams bumerang. Det gick sådär. Visserligen vände den till slut men den kom bara en liten bit tillbaka. Det blir till att läsa på och träna.

Efter lunch skrev Adam lite i sin dagbok, det enda skolarbetet som återstår jämte lite läsläxa. Det går lite trögt och han har bara hunnit halvvägs så det blir att lägga in en högväxel i Bangkok och i värsta fall  på flyget hem. Ebba kollade på en film inne hos Stella och Sigge innan det var dags att återvända till stranden.

Alla de svenska barnen hade ett projekt som de har hållit på med sedan vi kom och det ar att laga en hel meny i sitt kök som bestod av en ilandfluten stock. Vid fyra tog vi en frukt och bull-fika. Varje dag kommer det nämligen en bull-tant, en äldre dam som bor på ön och som varje dag bakar massor med bullar av olika sorter och sedan går runt och säljer för 30 Baht/st. Mycket goda! Därefter var det dags för barnen att servera sin middag till Niklas, Elisabeth, Linda, Richard och Robban. Rätterna kom in på löpande band. Det mesta bestod av sand och palmblad! Mums 🙂

Den riktiga middagen åt vi därefter på Bulone resort tillsammans med de svenska familjerna. Mycket gott och trevligt sällskap. Efter maten sprang alla barnen omkring i mörkret med lampor och lekte medan de vuxna kunde sitta kvar och prata. Tillbaka i stugan somnade barnen och vi packade iordning alla väskor inför morgondagens resa till Bangkok.

Här gör vi inte många knop och det är väldigt avkopplande. Morgonen inleddes med en god frukost, gröt och yoghurt och följdes av lek på verandan. Ebba lekte med Nora och Stella och Adam med Sixten.

Leken fortsatte ner i vattnet eftersom vi alla behövde svalka oss denna varma dag. Vi åt en god lunch på restaurangen och därefter blev det film för barnen och Niklas medan Lisa fick en thaimassage 300 Baht för en timma .

Vi femtiden kom “bulltanten” med nybakade bullar från bageriet på ön och sålde på stranden. Vi avnjöt bullarna tillsammans med ett fat färsk frukt. Barnen fortsatte att leka.

Resorten vi bor på ägs och drivs av en familj. De hade en kusin på fastlandet som avlidit och enligt muslimsk tradition måste de göra ett besök inom 24 timmar från dödsfallet. Restaurangen stängdes helt enkelt innan middagen och öppnar inte förrän till middag imorgon.

Vi hade kollat in menyn på Marina Resort tidigare och när Linda och Richard föreslog det som middagsställe hängde vi naturligtvis på.

God mat när den väl kom men det tog lååång tid. Vi satt runt ett gemensamt långbord på marken på kuddar.

Vi läste och bloggade ett tag innan vi somnade.

En tidig morgon återigen med frukost strax efter sju. En fantastisk morgon med strålade solsken och väldigt varmt trots den tidiga timman.

Efter frukost gick Elisabeth för att checka ut samtidigt som Niklas, Adam och Ebba bar väskorna till pickupen som skulle köra oss till speedboat:en. Föraren hjälpte till att lasta upp och frågade vart vi skulle. Inga problem. Efter några minuter kom Elisabeth och såg jättestressad ut. De hade sagt i receptionen att de inte kunde köra oss för vägarna var för dåliga efter regnet så det var farligt. Istället fick vi ta en longtail-båt. Dubbla budskap men eftersom pickupen redan var lastad så hoppade vi upp och killen körde iväg oss. Inga problem och vi kom fram till båten i god tid.

Klockan nio lämnade vi Koh Lipe i full fart och en knapp timme senare hoppade vi över i en longtail-båt utanför Koh Bulon. Det hade kommit en skur på vägen men nu sken solen och det var svettigt att bära väskorna till Bulone Resort. Vi fick vår bungalow, nr.5, och installerade oss innan det var dags för ett dopp.

Efter doppet åt vi en tidig lunch men avsikten att också äta en tidig middag. Vi tog en kort promenad till längs stranden till Pansand Resort och kollade läget. Menyn på Bulone verkade bättre. Vi kollade också till öns polisstation. Väl tillbaka var det dags för mer bad. Elisabeth gick iväg och fick en timmes massage för 300 Baht och Adam gjorde läxor.

I bungalowen bredvid vår bor en annan svensk familj med två barn, Stella sex år och Sixten 4 år med föräldrarna Linda och Rickard. Ebba hängde med dem och badade. Även Nora som som bor en en bungalow på andra sidan restaurangen hängde på och sedan var tjejerna oskiljaktiga. Adam och Sixten hängde på i leken när Adam var klar med läxan.

Vi läste lite i våra böcker och kopplade av innan vi gick till restaurangen för att äta middag tillsammans med de övriga svenskarna. Mycket trevligt men lite svårt att hitta mat utan paprika och chili .

När barnen somnat lyssnade vi till vågornas kluckande cirka 2 m utanför altanen och läste vidare i våra böcker.  

Väderleksprognosen för dagen var liknande den för första dagen, nämligen åskskurar. Lite oroväckande eftersom vi hade bokat en heldagstur med snorkling. När väckarklockan väckte oss vid halv åtta så var det soligt. Vi åt frukost och lyckades sedan få skjuts med pickup:en till Pattaya Beach då den ändå skulle dit med två gäster som skulle med en färja. Vi var på plats för snorkelturen redan kvart i nio, en kvart före utsatt tid. Vi fick mask, snorkel och fenor som passade perfekt och fick sedan vänta tills halv tio innan turen avgick.

Precis när vi lämnade stranden började det regna lätt men för oss som lämnade Koh Lipe slutade det snart. Regnet kom från nordost och det verkade som om det var bergen på Koh Ravi och Koh Adang fick molnen att börja regna. Vår snorkeltur höll sig i stråket mellan öarna och det såg faktiskt ut som om vi skulle klara oss. När vi efter en halvtimme kom fram till första snorkelplatsen så såg vi hur det öste ner över Koh Lipe och även över de öar där de yttre snorkelgrupperna höll till.

Det första stoppet var utanför ön Koh Hin Ngam. Vattnet var väldigt klart och fint och snorklingen över förväntan. Barnen älskar snorkling och Ebbas nya simväst som vi köpte i Brisbane fungerade utmärkt.

När alla nio som var med på vår Longtail var uppe i båten igen körde vi in till öns kända stenstrand. Den består av svarta välslipade stenar mellan 3 och 20 cm stora. Vi betalade den obligatoriska nationalparksavgiften, 200 Baht per vuxen, och bygger det “obligatoriska” stentornet innan vi for vidare.

Stopp nummer tre var vid ön Koh Yang. Vi var första longtail-båt dit och det var härligt att det inte var så mycket folk. Det var ganska grunt men förvånansvärt mycket fisk, även om fisken inte var så stor. Det blev ett kort stopp för när alla andra båtar också kom det blev det ganska trångt utanför den lilla stranden.

Vi fortsatte till en strand på Koh Rawis sydost-spets där vi åt lunch. Lunchen bestod av wokad kyckling med ris. Klart godkänt av alla fyra. Enligt planen skulle turen hålla på ända till klockan fyra men efter att vi ätit lunchen i lugn och ro och precis tänkte testa snorklingen utanför stranden så var det tydligen dags att åka vidare.

Nu åkte vi över till Koh Adangs väst-sida. Det var lågvatten och korallerna låg väldigt nära ytan men det gick precis att simma över dem. Man kom väldigt nära. Det var också mycket fisk så snorklingen var jättebra. Vi fick också syn på en havsanemon där det bodde två clown-fiskar. Äntligen fick vi se Nemo!

Vinden vred över på sydost och ökade något och plötsligt fick alla longtail-båtar bråttom iväg. Vi stävade mot dagens sista stopp, Jabang, en korall-topp under ytan på djupt vatten. Nu var det en del vind, vågor och ström så Elisabeth och barnen stannade i båten medan Niklas utforskade. Nu hade himlen blivit jämngrå och regnet kom även till oss. Vi var tillbaka på Pattaya Beach redan halv tre men eftersom vädret var som det var så kändes det bra att komma tillbaka lite tidigare, fast vi förstod aldrig riktigt varför eller om det var så det var tänkt.

Vi började med att gå till Bundhaya Beach Resort och tog en eftermiddagsfika och bytte om till vanliga kläder. Därefter gick upp på huvudgatan och på Elisabeths initiativ så tog hela familjen en fotmassage (30 minuter) och pedikyr (ca 30 minuter). Detta kostade 300 Baht (65 kr) per person. Riktigt prisvärt och en alldeles utmärkt aktivitet när regnet öste ner utanför.

Vi valde sedan att äta middag på Elefant Books and Coffee eftersom det såg så trevligt ut. De vuxna åt en utmärkt burgare och barnen åt varm ost och skink-macka. Hon som hade stället var amerikanska och det var trevligt att kunna prata med någon som visste något om ön och som kunde engelska. De thailändare som vi hittills mött har kunnat väldigt lite eller ingen engelska alls. Vi fick reda på att så här års så regnar det i princip aldrig hela dagar men nu har det gjort de två dagar i rad. Otur!

På vägen hem tog vi en liten omväg och kollade in hela Sunrise Beach. Vi gjorde också ett trevligt stopp på Elefant Bar & Beach Lounge på slutet av Sunrise Beach och tog en drink/öl och efterrättspannkaka. Vid åtta var vi tillbaka vid vår bungalow. Efter en välbehövlig dusch somnade barnen snabbt och de vuxna packade ihop allt inför morgondagens avresa mot Koh Bulon.